Ju mer du befattar dig med ämnet hälsosamt hundfoder, desto oftare kommer du förmodligen att stöta på olika och ibland motsägelsefulla åsikter, inklusive näringsmissförstånd. Vi ger perspektiv i näringsdjungeln och avslöjar de vanligaste näringsmissförstånden.
Myt 1: ”Hunden behöver främst kött eftersom den härstammar från vargen.”
Det är sant att dagens tamhundar har vargen som gemensam förfader och att vargar främst äter kött. Det är också sant att din hund behöver kött för en artanpassad utfodring – att utfodra den med enbart kött är däremot inte artanpassat och är ett av de vanligaste näringsmissförstånden. Under årtusenden har tamhundar anpassat sig till andra matvanor genom att leva med ossmänniskor, vilket till exempel visar sig genom att hundar ofta bättre kan tillgodogöra sig kolhydrater än vargar. Din hunds vardag kan inte längre jämföras med en vargs vardag: Den behöver inte längre jaga sitt byte själv och rör sig betydligt mindre än sin vilda förfader. Hundens behov av protein, fett och energi är därför betydligt lägre. Din hunds kost bör därför innehålla kött, men en för köttrik kost innebär hälsorisker för njurar och lever. Rätt mix av protein, kolhydrater, fetter, fibrer, mineraler och vitaminer är därför viktig.
Myt 2: ”Spannmål är ett billigt fyllnadsmedel i foder och utlöser allergier.”
Spannmål kritiseras ofta i näringsdebatten. Vissa tillskriver spannmål allergiutlösande egenskaper, andra säger att det har en negativ effekt på sjukdomar som diabetes eller artros. Faktum är att det inte finns några vetenskapliga bevis för dessa antaganden. Dessutom är bara cirka 5 procent av allergierna orsakade av en livsmedelskomponent. Spannmål är en viktig näringskälla eftersom de förutom kolhydrater som energikälla även innehåller protein, kostfibrer och viktiga spårämnen och vitaminer. Kostfibrer är grunden för optimal tarmaktivitet och en hälsosam tarmflora.
Myt 3: ”En hög andel kött i fodret är lika med hög kvalitet.”
Endast en hög kötthalt är inte ett kvalitetskriterium för bra hundfoder. Dels finns det speciella recept som njurdieter eller dieter för seniorer som av goda skäl inte innehåller höga halter av protein. Dels är begreppen kött och kötthalt inte tydligt definierade. Alla tillverkare kan tolka dem på olika sätt. Medan vi människor tänker på kött som muskelkött, betecknar slaktaren alla delar av ett slaktat djur som lämpar sig för mänsklig konsumtion som kött, det vill säga även svål, fläsk, soppben, oxsvans och organ som tunga, hjärta eller lever. För hundens näringsintag är det för övrigt även lämpligt att inte bara muskelkött, utan även andra komponenter ingår, eftersom vargar också äter sitt byte nästan helt. Rent muskelkött utgör bara en liten del av deras kost. Det är också en viktig skillnad om kötthaltsangivelsen avser de färska eller torkade ingredienserna (t.ex. deklarerade som ”lamm” eller som ”lamm, torkat”). Färska ingredienser innehåller nämligen en mycket hög vattenhalt och gör därför att kötthalten verkar högre vid första anblicken. För en direkt jämförelse av olika produkter skulle det vara bäst att ange ”andelen animaliskt protein av det totala proteinet”. Den används ofta och namnges av tillverkare som en kvalitetsstandard. Det deklarerade råproteininnehållet inkluderar såväl vegetabiliska proteiner som proteininnehållet. Här kan du hitta mer information om ämnet ingredienser: "Vad finns i fodret?"
Myt 4: ”BARF-kost är hälsosammare för hunden.”
Det finns inga vetenskapliga bevis för att BARF-kost (BARF – bone and raw food eller biologiskt artanpassat råfoder) generellt sett är hälsosammare för hundar. Precis som med alla foder tolererar inte alla hundar råfoder. Dessutom gillar inte alla fyrbenta vänner sin mat rå. Det finns också en risk att njurarna och levern överbelastas vid en avsevärt förhöjd halt av protein. Studier visar till och med att 9 av 10 egenkomponerad BARF-ransoner innehåller mer eller mindre allvarliga försörjningsfel. Din hund kan dock bara täcka sitt näringsbehov (anpassad efter ålder, ras, kön etc.) om förhållandet mellan kött, slaktbiprodukter, grönsaker, frukt och oljor är exakt anpassat till den. Så om du vill beräkna rätt BARF-ranson för din hund, är det lämpligt att fråga en specialist om råd för att undvika näringsfel.
Myt 5: ”Med rätt foder kan allergier hos hundar undvikas.”
I grund och botten kan din hund utveckla en allergi mot vilken foderkomponent som helst och även mot nästan alla andra ämnen i sin miljö. Om man tittar på alla allergifall är allergier mot foderkomponenter hos hundar relativt sällsynta. För att en allergi överhuvudtaget ska uppstå måste hunden ha haft kontakt med allergenet minst en gång, vilket innebär att en hund endast kan få en allergisk reaktion mot de foderkomponenter som den redan ätit. Om du undviker en viss foderkomponent från början kan din hund inte utveckla allergi mot denna ingrediens, men mot alla andra ämnen som den får i sig tillsammans med fodret. Därför finns det ingen anledning att helt utan en specifik (medicinsk) orsak undvika enskilda ingredienser i fodret. Här kan du hitta mer om allergier och foderintolerans hos hundar.
Myt 6: ”Betmassa gör att det är mycket socker i fodret.”
Betmassa blir kvar efter att man tagit bort en stor del av sockret från betorna. Faktum är att man skiljer mellan omelasserad (låg sockerhalt) och melasserad (hög sockerhalt) betmassa. Torrfoder innehåller dock betmassan med låg sockerhalt. Undrar du vad ”låg sockerhalt” egentligen betyder? Exempel: 100 g torrfoder innehåller bara 0,2 g socker – så lite att det till och med ingår i specialkost som diabetesfoder. Betmassa fungerar även som en värdefull källa till den lösliga kostfibern pektin, som stödjer utvecklingen av en stabil tarmflora och säkerställer goda avföringsegenskaper.
Myt 7: ”Kallpressat foder är bättre eftersom näringsämnena inte värms upp lika mycket.”
I kallpressningsprocessen används temperaturer på upp till 82 °C. De finmalda råvarorna pressas till form genom tryck. Detta skapar fasta, tunga foderpellets. Klar nackdel: Urvalet av råvaror som är lämpliga för denna process är tekniskt begränsat. Dessutom: För att säkerställa att bakterier dödas, värms råvarorna även vid denna tillverkningsmetod upp till en hög temperatur före kallpressningsprocessen.
Vid framställning av kroketter med en metod med högre temperaturer (matlagningsextrudering) värms ingredienserna upp till cirka 130 °C under en kort tid. Processen har inte bara fördelen att urvalet av lämpliga råvaror är betydligt större, kolhydraterna i fodret bryts även ner mycket bra och kan därför tas upp optimalt av din hund. De poppar verkligen upp, vilket man kan se på porerna på kroketterna. Dessa porer underlättar även inträngningen av matsmältningssafter. Tack vare denna uppvärmningsprocess kan maten lagras längre eftersom eventuella bakterier har dödats av uppvärmningen. För övrigt måste vitaminer, spårämnen och mineraler som inte ingår i tillräcklig mängd i råvarorna kompletteras i båda tillverkningsprocesserna.
Myt 8: ”Animaliska biprodukter är lågvärdigt avfall.”
De slaktprodukter som bearbetas vid tillverkningen av djurfoder är strikt definierade av livsmedelslagstiftningen och består huvudsakligen av muskelkött, organ, hud, bindväv, brosk och ben. Det gör att de är mycket mer i linje med din hunds naturliga kost än rent kött. Användningen av animaliska biprodukter enligt livsmedelslagstiftningen är också meningsfull ur etisk och ekologisk synvinkel, eftersom så många delar av det slaktade djuret som möjligt används. Delar av slaktade djur som är hälsofarliga får inte användas i djurfoder.
Myt 9: ”Hundar behöver inte borsta tänderna.”
I allmänhet är det bra att vara noggrann med hundens tandvård. Tandproblem och tandsten hos hundar kan få allvarliga konsekvenser. Med tiden leder bakterierna som finns i placket till tandköttsinflammation – i förlängningen drar tandköttet sig tillbaka och det finns risk för att tappa tänderna. Bakterierna orsakar dock inte bara skador lokalt i munhålan, utan kan även via blodet nå organ som lever, njurar, hjärta och lungor och skada dem. Så vad kan du göra för att förhindra tandproblem hos din hund? Det bästa är om du vänjer din hund vid tandvård redan från början. För att rengöra tänderna kan du använda till exempel en fingertuta eller borsta dem med en lämplig hundtandborste och en speciell hundtandkräm. Men tandsten kan ändå byggas upp med tiden. Din veterinär kan bedöma när det är dags för en professionell tandrengöring.
Källor
Kohn, B., Schwarz G.: Praktikum der Hundeklinik. 12. Ausgabe, Thieme 2017
Meyer, H., Zentek, J.: Ernährung des Hundes: Grundlagen – Fütterung – Diätetik. 6. Auflage, Enke 2010